Energianvändning per capita har ökat i Sverige från 4 000 kWh/år 1960 till 15 000 kWh/år 2009, alltså en ökning med ca 275 % på 50 år. Motsvarande siffror per capita för Kina är en ökning från 151 kWh/år 1970 till 2 455 kWh/år 2009, en explosionsartad ökning på 1525 %. Fast vi utvecklar teknik som ger oss mer energisnåla produkter och lösningar ökar energianvändningen i världen.
Energianvändningen i Sverige delas in i tre sektorer: 1 bostäder och service, 2 industri och 3 transport. Av total använd energi (376 TWh) så använder sektorn bostäder och service 149 TWh.
Sektorn bostäder och service står för nästan 40 % av Sveriges totala energianvändning. Av denna energianvändning går ca 60 % åt för uppvärmning och tappvarmvatten. Eftersom energianvändning både kostar pengar och ger negativa miljökonsekvenser finns både miljövinster och ekonomiska vinster att göra genom att energieffektivisera. De byggnader som finns i dag kommer med stor sannolikhet vara kvar även om 50 år så det är betydelsefullt för både miljö och ekonomi att man energieffektiviserar även befintliga byggnader.
Sverige har antagit 16 miljökvalitetsmål varav ett mål är att ”energianvändningen år 2020 för bostäder och lokaler ska vara 20 procent lägre än den var 1995”.
Källor: ”Världsbanken, utvecklingsindikator för länder”, ”Energimyndigheten: Energiläget 2010”, ”Energimyndigheten: Energiläget i siffror 2010” och ”Energirådgivning 2010”
